Egentligen vill jag inte det, dö alltså. Jag vill leva och det länge. Men alla dessa känslor är mig övermäktiga.
Undrar om Syd och jag borde bli tillsammans igen. Samtidigt som det är min högsta önskan betvivlar jag att det vore så bra.
Att se Syd med en annan tjej skulle krossa mig, men så som vi har det nu fungerar det inte.
Är jag beredd att leva ett liv utan Syd? Nej. Är jag beredd att göra det, ifall det är vad som är bäst för Syd? Nej, men jag tvingas nog att göra det.

1 augusti 2007:

Det är kväll och Syd, jag och hundarna skall strax åka hem till mina föräldrar. Funderar på om jag verkligen gör rätt mot mig själv om jag skall vänta på att Syd skall bestämma sig gällande oss. Mina känslor för honom blir ju inte direkt svagare medan tiden går.
Ibland önskar jag nästan att jag hatade honom. Denna ovetskap krossar mig långsamt och jag känner för att knulla någon annan bara för att såra honom så som han sårar mig. Han säger att han inte vet om han är kär i mig. Är inte det typ samma sak som att han inte är det?

11 augusti 2007:

Syd kom hit idag. Att ständigt ha självmordstankar i huvudet är utmattande. Och skrämmande.
Imorgon åker han hem igen och jag bävar verkligen. Kan inte låta bli att tänka att han väljer sina föräldrar framför mig. Mina självmordstankar hindrar honom inte från att åka till Askersund och lämna mig ensam här, med hundarna och de sjuka, infekterade tankarna.

23 augisti 2007:

Jag törstar efter kärlek. Kärlek och sex. Kärlek med sex. Älskling. Syd. Kom och ta mig. Ta hand om mig. Håll om mig. Se mig i ögonen och sluta aldrig titta. Jag behöver dig och din kärlek på samma sätt som jag behöver luften att andas. Syd. Lämna mig aldrig. Jag törstar efter dig.

3 november 2007:

Vi har haft en mysig kväll, Syd, jag och hundarna. Massa pussar och kramar. Vi städade till Sisters of mercy och jag har mått så bra. Det känns som att vi är på väg tillbaka dit där vi var innan allt skit i Askersund.

15 november 2007:

Min vänstra arm är totalt sönderskuren idag. Ångesten tar över min kropp. Syd och jag hade ett helvetiskt bråk när han kom hem från jobbet så jag svalde Sobril med några klunkar Gin och skar mig som bara fan. Ibland känns det så renande att öppna upp huden och låta det infekterade härja fritt utanför min sjuka och motbjudande kropp.

16 november 2007:

Syd bara skäller så jag har tagit två Sobril och några klunkar Gin. Det funkade ju under gårdagen.

5 december 2007:

Malin. Den nya tjejen på mammas - och Syds - jobb heter Malin. Och jag ogillar henne. Varför? Jag träffade henne idag när Syd och jag besökte morsan på jobbet. Syd var ledig idag eftersom Kiba och Kami skulle till veterinären och dra ut sina mjölktänder.
Malin betedde sig som en kärlekskrank fjortis som flirtade med Syd. I min närvaro.
Tydligen håller Syd på och låtsasbråkar med henne - precis som en jävla halvkåt, nyförälskad människohane! Jag blir äcklad! Och jag blir rädd.
---
Och den där jävla Malin invaderar mitt liv med sina sms till min pojkvän. Varför kan hon inte bara ringa min morsa istället? Det är ju trots allt hon som är butikschefen och inte Syd.

16 december 2007:

Syd är sådär otrevlig och grinig  just nu. Bitchelu! Han skall upp på stan* imorgon och handla julklappar åt mig och jag planerar att vara hos mina föräldrar och slappa.

* han träffade Malin på stan. Såklart var det en hemlighet som mina föräldrar fick reda på av misstag.

23 december 2007:

Jag vet inte vad jag håller på med eller vad som händer. Syd har varit grinig i flera dagar nu, men vägrar säga vad som är fel. Han säger att det inte är någonting, men jag tror inte på honom. Han har ju själv erkännt flera gånger att han inte alltid vågar säga saker till mig av rädsla för mina utbrott. Men hur fan skall jag kunna hjälpa honom ifall han vägrar berätta vad det är som tynger honom?

24 december 2007:

Jag hatar Syd och jag hatar hans äckliga jävla Malin. Han är precis lika falsk som alla andra jävla äckel. JAG HATAR HONOM och han förstör min jävla julafton. Jag hatar hatar hatar HATAR HONOM!! JAG HATAR HONOM MER ÄN JAG HATAR MIG SJÄLV. Odugliga jävla icke älskvärda Mana-äckel.

DRA ÅT HELVETE MED DIG SYD!!!!

25 december 2007:

Och allt är över. Syd har gjort slut. Allt är över! ÖVER ÖVER ÖVER! Hela mitt äckliga liv är över.

26 december 2007:

Pappa börjar få mig att tro att Syd lämnar mig för att han vill vara med Malin. Det fanns inte ens i mina tankar från början.* Tänk om han har rätt? Det känns som att jag kvävs. Hur skall jag någonsin vilja leva om inte Syd finns vid min sida? Kommer jag alltid gråta mig själv till sömns? Kommer livet alltid vara miserabelt? Utan hundarna skulle jag inte ens försöka ta mig vidare. Fan. Hur kunde helvetet vara så nära utan att jag hade en aning?

* Jag trodde bara att de flirtade med varandra. Två dagar senare fick jag reda på hela (?) sanningen.