Kärlekströst

av Nicci Gerrard


Irene är helt oförberedd den dagen hennes make Adrian lämnar henne för en annan kvinna. Tillsammans har de tre barn och först känns det som att hela tillvaron rasat samman. Irene lever som en zombie. Klarar sig igenom dagarna med ett låtsat lugn och en glädje för barnens skull och spenderar nätterna i ångest och ilska. Men efterhand som  månaderna går börjar livet kännas lättare och tragedin omvandlas sakta till någonting positivt och stärkande.


Nicci Gerrard brukar skriva psykologiska thrillers under pseudonymen Nicci French tillsammans med sin make Sean. "Kärlekströst" är en stark och känslosam historia som många kvinnor och män världen över känner igen sig och finner styrka i. Även när situationen är som mörkast finns det en strimma av ljus som håller historien levande och intressant.


Språket är vackert och välskrivet. Det får historien att rinna på med en glöd och innerlighet som är alldeles för sällsynt inom denna sorts litteratur. Jag rekommenderar boken till alla som själva gått igenom - och går igenom - en smärktsam separation, men tycker även att den har mycket att ge till andra också. Såhär bra böcker är helt enkelt inte okej att missa. Betyget är en stark fyra.

Förlag: Damm förlag
ISBN: 9789173512428


Middag med mr Latte

av Amanda Hesser


Amanda Hesser arbetar som matskribent för en av New Yorks tidningar. Hon lever som singel och dejtar ingen speciell förrän hon möter mr Latte: en man som hennes vänner parat ihop henne med. Amanda som älskar mat och matlagning med en innerlig passion, känner sig bedrövad då det visar sig att det enda hennes dejt har i kylskåpet är en oöppnad förpackning cheddarost, senap och en flaska vin. Han som verkade så bra på alla andra plan. Så trots  det torftiga kylskåpet bestämmer hon sig för att ge honom en chans.


"Middag med mr Latte" är främst en bok om mat. Att tidningen Glamour kallar boken fär "charmig chicklitt" får mig bara att höja på ögonbrynen och fråga mig själv vad de egentligen har för recensent. För särskilt stor del i boken har varken mr Latte eller förhållandet med honom. Det är en bok med en samling matkrönikor från matrecensenten Amanda Hesser, klart slut. Som sådan är den absolut bra. Den bjuder på många intressanta recept och jag har aldrig varit med om att en författare lyckats få mig att vilja laga mat. Vissa av krönikorna är lite småtrista men samlingen håller förhållandevis bra kvalité. Boken får 3,5 i betyg.

Förlag: Natur & kultur
ISBN: 9789127027084


Vad ser du nu

Vad ser du nu
Cilla Naumann





Lär känna bokens huvudkaraktär Anna - en kvinna med många mysterier och hemligheter. En i taget berättar Annas väninna, make, pappa och dotter om henne. Historien har Anna som mittpunkt men drar alla ut sig mot nya djup och nya historier för läsaren att ta del av.


Själva upplägget låter toppen. Att få lära känna en kvinna ur fyra personers synvinkel borde - tycker i alla fall jag - ge en bred och allomfattande syn på personen i fråga.

Första personen som berättar, väninnan, är riktigt underhållande även om jag tycker att hon berättar alldeles för lite om Anna och alldeles för mycket om sig själv.

När det var dags för maken att berätta konstaterade jag samma sak - ljuset ligger för lite på Anna och för mycket på allt annat. Dessutom blev jag oerhört uttråkad av det maken hade att säga och ännu mer av hennes fars historia. Så när det var dags för dottern att börja berätta var allt mitt intresse för Anna borta. Jag fick helt enkelt ingen chans att bli fängslad.


Med andra ord är denna bok tråk, tråk, tråk!


Beatriz och himlakropparna

Beatriz och himlakropparna
Beatriz y los cuerpos celestes
Lucía Etxebarria



Bea har studerat i Edinburgh i fyra år och åker tillbaks till hemstaden Madrid bland annat för att återknyta kontakten med Mónica - hennes bästa vän och stora kärlek. I Edinburgh lämnar hon flickvännen Cat som är helt omedveten om sin flickväns planer.

Fyra år tidigare flydde Bea från Madrid och hemlandet för att komma ifrån Mónica och det destruktiva livet de levt den senaste tiden. Hon behövde börja om på nytt och såg sin chans i att plugga litteratur utomlands. Planen var dock aldrig att hon skulle stanna så länge.

Boken om Beatriz och himlakropparna är en välskriven historia som går fram och tillbaka i tiden och väver ihop de olika historierna till en enda helhet. Flera gånger under läsandets gång vek jag hundöron och strök under meningar och stycken som gjorde mig alldeles lyrisk. Etxebarrias bok är helt fantastisk och språket är en fullpott. Historien är så klurigt och fascinerande berättat att jag helt enkelt blir lycklig. Betyget är en superstark fyra.

Chihuahua

Chihuahua
Najda C Martinsson



Chihuahuan är världens minsta hundras. Från början användes den som offerdjur och vakthund åt mexikanska indianer och blev senare en vaktare till sin ägares själ.

Vikten ligger vanligtvis mellan 500 gram och tre kilo, men kan väga både mer och mindre. Det finns långhåriga och korthåriga. Hårbollar och inte hårbollar. Även färgerna varierar och den första chihuahuan i Sverige registrerades 1951.


Är du sugen på att skaffa en söt liten chihuahua? Eller kanske du redan har en eller flera hundar av rasen? Oavsett ditt läge bjuder boken Chihuahua på vettig och rolig information, charmiga bilder och bra råd. Boken tar upp det allra viktigast och lite till. Vill du däremot bege dig på en djupdykning i ämnet rekommenderar jag att ni letar reda på någon annan. Betyget är en fyra.


Litteratur hjärta Manab

image487
Posten kom när jag låg i badet och läste. Förutom en räkning från dumma psyk och ett brev från en karl som vill bli min brevvän, fick jag brev från min underbara kinesiska brevvän Athena och ett alldeles nytt nummer av min favorittidning Hennes. Hennes hade denna gång en bok med - vilket jag älskar! Tidningar med böcker medskickade är helt enkelt underbara! Så nu skall jag ut på den soliga balkongen och läsa brevet från Athena, njuta av hennes och läsa klart Gerrards bok När löven faller.

Tankar om boken jag läser

Det finns så mycket i Kärlekströst som jag känner igen mig i. Ångesten av att veta att den man älskar och har ett förhållande gått bakom ens rygg. Emellanåt när jag läser känner jag hur det värker till i magen och jag blir alldeles spyfärdig. Antar att mina minnen är lite väl färska. 
  Men det är en tröst i att läsa boken, att känna igen. Inse att det faktiskt inte är mig det är fel på. Att bli bedragen och lämnad kan hända vem som helst, oavett vem man är. För i början - och även fortfarande emellanåt - klandrar jag mig själv för det som hände. "Om jag ändå var snyggare/mindre fet/frisk/sötare/snällare/gjorde mer hemma etcetera etcetera..." Men det är ju faktiskt inte mitt fel. Syd visste vad han fick när vi träffades. Jag dolde aldrig min sjukdom, han visste att jag kunde gå upp massor i vikt av tabletter jag tog, han visste att jag var sjukpensionär. Och han tyckte att jag var vacker.
 
Att han sen träffade någon annan och blev kär är ingenting som varken han eller jag kan göra någonting åt. Sånt kan hända vem som helst. Däremot var han ett svin och en idiot som inte vågade vara ärlig och uppriktig mot mig från början, men det är ju knappast någonting jag skall klandra mig själv för.

Stycket nedan känner jag så väl igen mig i. Huvudpersonen Irene oroar sig för sin make Adrian. Hon vet att någonting är fel och vill så gärna hjälpa honom. Istället för att berätta sanningen för sin fru går Adrian mot attack, precis som Syd gjorde mot mig.

Det är Irene som börjar prata (Adrians skådespelarkarriär börjar äntligen ta fart):
"Vi går aldrig ut tillsammans."
"Jag har mycket att göra - äntligen har jag mycket att göra. Vad väntar du dig?"
"Mer än det här. Jag vill prata. Jag vill att du skall berätta saker för mig. Jag vill att du håller om mig och rör vid mig."
"Det var något nytt."
Irene ryckte till. "Det var lumpet."
"Okej. Det borde jag inte ha sagt. Förlåt."
"Du påstår alltså att det inte är någonting? Du har bara mycket att göra och det tar all din tid?"
"Just det."
"Riktigt säkert?" envisades hon. "Jag måste få veta. Du måste tala om för mig om någonting är på tok. Hur skall jag annars kunna göra någonting åt det?"
"Du ger dig aldrig, va?"
"Va?"
"För dig måste allting betyda någonting, allting måste vara meningsfullt. Ibland borde du låta saker och ting vara - låta
mig vara."
"Jag frågade bara var det var för fel."
"Kanske det är dig det är något fel på."
"Mig?"
"Du är så förbannat kompromisslös."
"Förr brukade du säga det som en komplimang."
"Jaså?"
"Ja. Vad har hänt, eftersom allting har blivit så annorlunda?"
"Det är du som har blivit annorlunda" sa Adrian. Han ville inte se in i hennes stora grå ögon, han ville känna sig förfördelad. "Se bara på dig! Du kan inte slappna av längre, inte en minut i sträck. Ingenting är till din belåtenhet - ingenting hos mig i alla fall. Plocka upp det och det, ring till den och den, titta en sån röra, ät inte det, drick det..."
"Jag håller inte..."
"Ibland tittar du på mig som om jag var en gris som kommit infarande i rummet och ställer till oreda."
"Va?"
"Hur tror du det känns att leva tillsammans med någon som ständigt vill  göra en till någon annan? Det är tillräckligt för att driva en till vansinne."

Istället för att erkänna vad han håller på med, ger sig Adrian på sin fru som om hon inte gjort annat än behandlat homom som skit.

Samma igenkänningsfaktor känner jag vid stycket nedan. Adrian skall bo borta i några dagar så att Irene kan fundera över vad som hänt (hon har nyss fått reda på hans förhållande med Frankie) och hon säger åt honom att han inte får spendera dessa dagar och nätter hos Frankie, för då kommer hon aldrig ta honom tillbaka. Adrian försöker övertyga Irene om att han absolut inte tänker vara hos F, han har inte ens tänkt tanken:
"Det är klart att jag inte kommer att göra det. Det behöver du inte påpeka."
"Lovar du?"
"Jag lovar. Du har mitt ord."

Självfallet var det just hos Frankie han spenderade sina dagar (och nätter).

Praktiskt taget samma sak hände mig. När jag fått reda på hela Malin-grejen bestämde vi att vi skulle spendera lite tid ifrån varandra för att se vad vi kände. Syd sa att han skulle åka till Askersund och stanna där hos sina föräldrar, inte åka till Malin. Och precis innan han lämnade mig gav han mig en hård kram och viskade i mitt öra att han skulle göra allt för att få vårat förhållande att bli bra igen.
  Dagen efter knullade han Malin och har sedan dess bott hos henne.

Av detta kan jag konstatera två saker. 1, jag är knappast ensam om att ha gått igenom detta helvete och 2, vad glad jag är att vi inte hade barn tillsammans! Irene och Adrians barn börjar spendera mer och mer tid med Adrian och hans Frankie (Frankie är lillasyster till Irenes bästa vän och de har praktiskt taget vuxit upp tillsammans). Hon får ständigt höra glorifierade ord om Frankie från sina barn och ett av barnen refererar till och med till det nybildade paret som sina föräldrar. Var Irene kommer in i bilden har jag ingen aning om.

Men nu tänker jag inte sitta här och tjöta mer. Måste läsa vidare och se vad som händer. Nicci Gerrard är en superbra författare!

Månadens böcker

Böcker lästa under april:

°
I skuggan av värmen - Lotta Thell (4/5)
° Mordet i Sussex - Minette Walters (3,5/5)
° Bekantas bekanta - Mats Strandberg (4/5)
° Jag skall hitta dig en dag - Joy Fielding (3,5/5)
° Mig äger ingen - Åsa Linderborg (3/5)
° Tillsammans - Denise Rudberg (4/5)
° Ingen återvändo - Joy Fileding (3/5)
° Chihuahua - Najda C Martinsson (4/5)
° Beatriz och himlakropparna - Lucía Extebarria (4/5)
° Vad ser du nu - Cilla Naumann (2/5)

Månadens bästa: Extebarrias Beatriz och himlakropparna. Bea blev min bästa vän under tiden jag läste boken. Helt jävla fantsitkst superbajskakebra!
Månadens sämsta: Naumanns Vad ser du nu var verkligen en besvikelse. Jättebra början, men de restrerande 3/4 av boken var helt enkelt inte intressanta.

Sammanlagt: 10 böcker
Antal engelska: O

Slutsats: Jag måste verkligen bli bättre på att läsa engelska böcker!
Första månadens läsning gick segt, men mot slutet var jag riktigt duktig!

Bok-enkät

Bara lite boksnack innan jag lämnar datorn. Frågorna hittade jag hos fina Mats Strandberg.

1. Vilken bok läste du senast?
Läste ut Cilla Naumanns Vad ser du nu tidigare idag. Den var inte alls så bra som den verkade från början.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Har precis börjat på Middag med mr Latte av Amanda Hesser som faktiskt verkar riktigt lovande.

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Det är nog alldeles för många kvinnliga i min bokhylla tyvärr. Jag måste bli bättre på att läsa böcker av karlar.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker "nu har jag kommit en fjärdedel", "en tredjedel", "hurra! hälften!" osv?
Haha, ja. Har alltid gjort och kommer nog alltid att göra det.

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Får mycket tips från bloggar. Annars hittar jag ofta intressanta böcker av en slump.

6. När blir en bok för lång?
500 sidor kanske. Fast jag läser gärna en 1000-sidors roman så länge texten är lagom stor. En 200-sidorsbok med miniliten text ger jag ofta upp direkt.

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Absolut!

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?
Jag brukar försöka övertala folk att läsa allt som jag tycker är bra :P

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?
Ja, tråkiga böcker ger jag upp. Hur lång tid det tar beror helt på vilken bok det är.

10. VIlken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Alldeles för mycket chicklit :P

Ingen återvändo

Ingen återvändo
Tell me no secrets
Joy Fileding
image390


För åtta år sedan åkte Jess Kosters mamma till doktorn, sedan dess är hon spårlöst försvunnen. Jess drabbades av panikattacker som efter flertalet år äntligen gav med sig och släppte sitt grepp om henne.

  I nutid jobbar Jess som advokat. Hon är skild sedan fyra år och delar lägenhet med fågeln Fred. Frysen är fylld med pizza som hon lätt värmer upp i mikron och stoppar i sig då hon är alldeles för trött efter det krävande jobbet för att orka laga mat.

  Hon står inför ett hårt arbete då hon skall sätta dit den brutale våldtäktsmannen Ferguson. Han har ett obehagligt leende och tycks dyka upp överallt där Jess befinner sig. Plötsligt börjar panikanfallen dyka upp igen. Är faran verklig eller bara någonting hon inbillar sig?


Joy Fielding är en författare vars karaktärer jag gärna stiftar bekantskap med. Kvalitén på verken är olika. Medan vissa av böckerna är helt fantastiska är andra mindre bra. Däremot har jag aldrig varit med om att jag ogillat någon av hennes böcker.

  Ingen återvändo är inget undantag. Det är en småmysig bok med en viss spänningsfaktor och ett underhållande språk. Den vanliga mansgrisigheten som brukar dyka upp i Fieldings böcker är självfallet där, men det går att ignorera. Tyvärr kände jag mig varför förvånad eller chockad i bokens slut då alla frågor som dykt upp under läsningens gång får sina svar. Därav blir betyget en simpel trea.


Tankar om boken jag läser

För att börja någonstans kan jag berätta att jag verkligen älskar omslaget till Beatriz och himlakropparna - pocketversionen (klicka på bilden så får ni se). Är det inte helt fantastiskt fint? Jag älskar det magiska blåa och även om kvinnan på bilden skänker i alla fall mig en känsla av sliskig chicklit, ger det mig även en känsla av djup. Och djup har den här boken. Ett riktigt djupt djup. 

Under läsningens gång viker jag nya hundöron här och där för att lätt hitta tillbaka till stycken av boken som jag vill tillbaka till. Tillexempel sidan där författaren tipsar om en låt med underbara Siouxsie and the Banshees (måste ladda ned!) och sidan med den så sanna och kloka meningen: För det som gör mest ont är inte att lämna livet, utan att ge upp det som ger det mening. Jag nästan ryser.
  Ett annat stycke som jag väldigt gärna vill dela med mig av är ett stycke gällande bisexualitet. Det är bokens huvudperson som berättar om sin föredetta flickvän Cat:


"Hon var lesbisk, det framhöll hon alltid klart och tydligt. Hon var inte ens bisexuell och ville heller inte, såvitt möjligt, ha kontakt med bisexuella kvinnor.
  Det är ju absurt, sade jag. Du kan ju inte vara så drastisk.
  Jag känner såna människor, brukade hon svara. De tröttnar på sina killar och får lust att pröva nåt nytt, men egentligen är de ute efter en man, helst en som försörjer dem. De kan inte få det som deras morsor har lärt dem ur skallen och hur orimligt det än låter betraktar de kvinnor på samma sätt som män betraktar oss: som sexleksaker. Man kan ha sex med dem, men kommer aldrig att älska dem."

Det där stycket förklarar så mycket som jag själv känner och som jag är rädd för att andra känner. Jag har själv svårt att ta bisexuella kvinnor på allvar. Många påstår sig vara det i några år, men poff så är de plötsligt hetero. Hur speciellt man än trodde att det man hade med dem var, ser dem det inte på samma sätt. Det gör ont.
  Självfallet blir jag skräckslagen. Är det såhär flator ser på oss bisexuella? Förstör min bisexualitet för mig när det gäller kvinnor? (Män tycker ju för det mesta bara att det är något positivt, om de ens tar det på allvar). Om jag tvingades välja sida, välja mellan alla kalla mig hetero och homo, skulle jag helt klart välja homo.

Tillsammans

Tillsammans
Denise Rudberg


image387

 


Det är sommarlov och de blivande åttondeklassarna Alexander, Jakob och Theresa möts av en slump då de anmält sig till samma sommarkurs. Det är en matlagningskurs som skall visas i teve och kocken som håller i den är Jakobs mamma Coco. De tre tonåringarna finner snabbt varandra och blir under några få, intensiva dagar nära vänner.


När sommarkursen på grund av en olycka inte längre kan spelas in, tar Theresas pappa Torleif med de tre ungdomarna ut i skärgården för några veckors slappande och lekande vid havet. Men en fara lurar i buskarna. Någon är ute efter en av ungdomarna och ger sig inte förrän denna fått som den vill...


Denise Rudberg har tidigare skrivit ett gäng chicklitt romaner och debuterade som tonårsförfattare med boken Tillsammans i maj 2007. Det är en bra och fängslande ungdomsroman med levande personporträtt och härliga karaktärer. Dialogen har dock en förmåga att fjanta till sig och känns emellanåt inte ens trovärdig.

Överlag är det dock en mycket bra ungdomsroman som får en fyra i betyg av mig. Mer såna här böcker tack!


Mig äger ingen


Mig äger ingen
Åsa Linderborg

image386



Åsas mamma lämnar tidigt hennes pappa för en annan man. Hon har dåligt samvete för sitt svek och lämnar honom det viktigaste i sitt liv: dottern. Därför växer Åsa upp med sin far. En ovanlig karl som lägger större delen av sin inkomst på alkohol och större delen av månaden tvingas ta med sig sin dotter hem till föräldrarna så de skall få i sig mat. Att borsta tänderna och tvätta sig är ingenting Åsas pappa lägger någon vikt vid. Han intresserar sig mycket för kommunism, speciellt vid den tiden på månaden då han själv inte ha några pengar.


Att uppväxten med pappan skiljer sig en hel del från en vanlig Svensson-barndom får läsaren veta redan på första sidan. Åsa tycks vara omringad av fascinerande och intressanta människor. Den söta farmodern som bara vill barnbarnet gott, den halvryska kommunistiska mamman och den berättelsetokiga farfadern som berättar lika mycket saker om sitt eget liv som är sanning som osanning.


Av alla goda recensioner boken fått hade jag ändå höga förhoppningar, någonting som för det mesta är ytterst dumt. Likaså i detta fall. Visst, Åsa skriver bra och att läsa om hennes uppväxt är både underhållande och tragiskt. Språket är väl bearbetat och berättarsättet riktigt bra, men jag kan ändå inte säga att boken för mig är ett dugg speciell. Och utan hennes pappa charmiga skumdumma sidor skulle jag nog inte ens lagt tid på att läsa klart boken. Betyget är en trea.


Recension

Jag skall hitta dig en dag
(Mad river road)
Joy Fielding

image385


Joy Fieldings relativt nyskrivna historia med den så härliga originaltiteln (Mad River Road) kretsar kring fyra personer. Jamie - en ensam kvinna som precis fått reda på att hennes pojkvän är gift, Ralph - som precis blivit släppt ur fängelse och nu skall hämnas på sin exfru, Emma - som är ensamstående mamma och tvingas byta namn på sig själv och sin son för att inte hennes exmake skall finna dem och Lily - även hon en ensamstående mamma som drömmer om att bli författare.

Dessa fyra personer kommer under några få veckor närma sig ett ödesdigert slut som bara Ralph är medveten om.


Joy Fielding kan konsten att bygga upp en spänningsroman. Att läsa om Emmas dagliga liv med sonen, Lilys kärlek till litteraturen och Jamies kärleksaffär med Ralph blir så mycket intressantare med vetskapen att allt snart kommer att gå i kras. Att den lilla vackra idyllen - även om den kanske inte är vacker - snart kommer gå sönder, spräckas.


Språket är enkelt som så ofta annars i denna sorts litteratur och dialogen mellan de olika kvinnorna blir emellanåt lite väl puttignuttig. Dessutom känns beskrivningarna av de kvinnliga karaktärerna oerhört ålderdomliga och till viss del mansgrisiga.


Historien är väldigt spännande och mot slutet nästan olidligt. Jag trodde inte att hon skulle lyckas förvåna mig, då jag redan från början fick veta vem om var "den onde" i historien, men tji fick jag! Fielding lyckades överraska mig och det ger en stor guldstjärna i kanten. Kan dock inte ge boken ett högre betyg än 3,5 då tidigare nämnda ålderdomliga beskrivning får mig att må illa.


Tillsammans

Jag började läsa Rudbergs ungdomsbok Tillsammans igår kväll och det är helt klart en bra bok förutom att dialogen - speciellt när det gäller vuxna - känner mer eller mindre överdriven/overklig/dålig, you name it. På framsidan av pocketen står det att Ebba von Sydow sträckläste boken. HAHAHA! Typ wow Ebba! Du sträckläste en tonårsbok på tvåhundra sidor. Som bara tar ett par timmar att läsa ut. Shit så impad jag blir. Eller inte. Nej, jag tycker inte om Ebba längre. Hon sjönk totalt i mina ögon när hon var med i den där debatten på teve och hela tiden - förutom när hon själv sa något mer eller mindre korkat - satt med ett hånfullt översittarleende i fejjan.
Nåja. Skall få i mig den förbannade mackan och sedan ut på balkongen och fortsätta läsandet. Morsning!

I piss in my pants

Sitter och slöar och snackar med Ollonet och Alkis på msn. Köpte kaffebryggare förut och snodde Ollonets kaffe han hade här och drack en stor mugg riktigt kaffe. Alldeles för svagt men likförbannat riktigt kaffe. 
  Pappa hämtade ut mitt paket från månpocket som denna månad innehöll Denise Rudbergs ungdomsroman Tillsammans som verkar riktigt lovandet. Dessutom låg där en bok jag inte ens beställt så imorgon blir det att skicka iväg ett mejl till månpocket.
  På stan köpte jag även fyra böcker. Superlyx! Det blev Lucía Etxebarrias Beatriz och himlakropparna, Cilla Naumanns Vad ser du nu, Nicci Gerrards Kärlekströst och Amanda Hessers middag med mr latte. Hoppas dem är värda pengarna!

Bekantas bekanta

Bekantas bekanta
Mats Strandberg

image362


Camilla är en före detta fotomodell som drömt om en karriär inom musiken sedan hon var tonåring och sjöng i ett punkband. Hennes bästa vän Daniel, är en överviktig homosexuell dragshowartist som tjänar sitt uppehälle i samma videobutik som för 5-6 år sedan. Han har börjat ge upp hoppet om att finna kärleken och finner en tillfällig tröst när lillasystern Lilly flyttar upp till Stockholm och de får chans att lära känna varandra på nytt. Lilly har bestämt sig för att bli känd till varje pris och hon tänker inte låta någonting - eller någon - stå i vägen för det. I sin kamp för kändisskapet ger hon sig också fan på att förstöra för Camilla - den enda personen i världen som betyder mer för Daniel än vad hon, Lilly gör.


Jag gillade inte Mats Strandbergs debutbok Jaktsäsong och blev minst sagt förvånad när jag fick bok nummer två, Bekantas bekanta, i mina händer och insåg att jag gillade det jag läste. Mycket. Det är en sådan bok som får mig att inse varför jag faktiskt läser chiclit. De bra böckerna inom genren är helt enkelt oemotståndliga!


Strandbergs karaktärer är levande och charmiga (nåja, kanske inte riktigt alla av dem, hehe) och känns nästan som kompisar. Karaktärer jag gärna skulle spendera lördagskvällar med, dricka vin och bara snacka en massa skit. Jag måste helt enkelt ge Jaktsäsong en ny chans. Kanske även den är en guldgruva för en chiclit-älskare som mig, trots allt. Betyget är en fyra.

Förlag: Forum
ISBN: 9789170015618
Strandbergs blogg.


Månadens böcker

Böcker lästa under mars: 

° Belle de Jour: en eskortflickas öden och äventyr (3/5)
° Penelopiaden - Margaret Atwood (skippade sista halvan)
° Den tionde kretsen - Jodi Picoult (3/5)
° Våroffer - Margit Sandemo (3/5)
° Djupt i jorden - Margit Sandemo (4/5)
° Vit Oleander - Janet Fitch(1/5)
° Det okända - Clas Svahn (3,5/5)
° Bergsprängardottern som exploderade - Lo Kauppi (3,5/5)
° Utan en tanke - Lotta Thell (4/5)

Månadens bästa: Helt klart Lotta Thells Utan en tanke.
Månadens sämsta: Penelopiaden av Margaret Atwood. Superkort bok och ändå pallade jag inte med att läsa klart den.

Sammanlagt: 9
Antal engelska: 0

Slutsats: Jag läste en bok mindre än vad som är mitt mål varje månad och jag läste heller ingen bok på engelska. Men jag är nöjd ändå. Det har varit en tuff månad och att jag ändå lyckades läsa nio böcker tycker jag är bra gjort.

Ny recension

Det finns nu en recension av boken Det okända inlagd i min bokblogg.

Vit oleander

Här finns recension av Vit Oleander.

Tidigare inlägg
RSS 2.0