Mina fina brevvänner
Alla kommer inte lämna dig, men jag förstår att det känns så just nu. Jag förstår heller inte varför han vill göra slut eller ta paus när ni bestämt att ni skulle kämpa tillsammans. Skicka sms om du vill prata 0739602945 är nr till F för min mobil är inte laddad. Kramar i massor.
Min mamma sa idag att hon önskar att du bodde närmre. Så det märks med andra ord väldigt tydligt hur bra och viktig du är för mig.
Jag önskar också det. Väldigt väldigt ofta. Jag hade en väninna som jag varit vän med sen flera år tillbaka. Redan i somras kände jag att det var något fel. Samma skit som förut liksom, tjejer går omkring och blir arga på varandra och vägrar berätta vad problemet är. Och så börjar man överkompensera och försöka tillfredställa vännen så att allting ska bli som förr. Det blir det aldrig. Jag hatar sånt. Så jag brukar hålla mig ifrån tjejer. Killvänskap känns mycket enklare. Tills jag träffade dig. För du säger faktsikt det du känner och tycker. Du är ärlig. Framför allt så lär du mig saker om mig själv HELA TIDEN. Saker jag inte visste och inte vågade titta på förut. Vi kanske ska börja skriva vanliga brev till varandra?
Orkar du det då? Skriva vanliga brev? Det finns alltid en speciell känsla i det :)
Det är ju du. Så det skulle jag nog klara av. Det ÄR en speciell känsla.