Pang, bom så tror jag att alla hatar mig. Ångest. Tog en Xanor. Frida hade med en till mig härom dagen. Testar. Men fy fan vad äckligt. Fast får det mig att må bättre så är det värt det. Allt är värt det. Bort, bort ångest. Låt mig slippa känna suget efter att skära, skära, skära. Skära sönder och hata. Jag måste sluta vara så dum i huvudet. Ingen kommer någonsin tycka om mig om jag fortsätter vara så död. Mentalt.