Av en slump fann jag min gamla vän Elina på helgon i förrgår. Inatt satt jag och pratade med henne på msn och det var så fint. Elina verkade vara den enda som verkligen var en vän när jag hade det som jobbigast i skolan. Vi gick i samma klass och hon var bokstavligen anledningen till att jag överlevde. Destruktiv vänskap, men ändå fin. Jag minns när vi satt i cp (central parken), drack öl och skar oss. Smakade på varandras blod. Sen gick vi iväg till Burger King för att låna toaletten och vi hade båda blod i hela fejjan.

Har inte talat med henne på flera år och hon kände inte ens igen mig. Har jag förändrats så mycket utseendemässigt? Haha, det är ganska fränt. Hur som helst är det så skönt att ha kontakt med henne igen! Hon är så förändrad. Är numera kristen och frisk. Sånt ger hopp. Att man faktiskt kan bli frisk.

Jag är ganska övertygad om att Gudomen hade ett finger med i spelet när jag råkade finna henne på helgon. Det var verkligen en slump. En bra sådan! =)