Head like a hole

Jag mår verkligen värdelöst. Så jävla dåligt och jag känner mig så ensam att jag tappar lusten att fortsätta kämpa. Kanske handlar det inte längre om Syd. Kanske är det bara jag som dör mer och mer för varje sekund som jag känner mig övergiven. Skall hur som helst till psyk imorgon. Det blir nog... bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn tack (anonyma kommentarer raderas);
Kom ihåg mig?

Din e-mejl: (publiceras ej)

Har du blogg?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0