Telefonsamtal

Har pratat med M i 46 minuter och tio sekunder nu. Jag. Tala i telefon. Kors i taket typ. Han får mig att skratta. Han är kul. Hans pappa är författare (fattar ni hur jävla fränt det är eller?). Men det skulle aldrig funka. För han går inte med på hundar i soffor och säng.

Jag är så bitter på Syd. Så... förbannad. Jag vill inte ha något med honom att göra nu. Slut med sms och allting. Han orkar inte hälpa mig med hundarna för att han har så mycket annat. För att han mår såååå dåligt. My ass! Så han kan  ta sitt skit, flytta in hos idiot-Malin och glömma hundarna. Han sjunker bara mer och mer i mina ögon för var dag som går och jag mår knappast bra av att ha med honom att göra. Hans saker som är kvar hos mig skall ned i källaren och där får de stå tills jag är redo att träffa honom. Förhoppningsvis kommer han in på någon jävla polisskola så jag slipper riskera att stöta på honom på stan eller någon annan stans. Idiot-Malin bor trots allt inte mer än några kvarter härifrån. Syd har fått samma dryghet som Blixt hade när jag gjorde slut med honom. Jaja. Alla ex blir idioter, är det så? (Fast egentligen tycker jag inte att Blixt är någon idiot. Honom förstår jag ju faktiskt).

Hur som helst. Människor som är destruktiva för mig och mitt liv skall raderas ut. Klart slut. Bort bort. Och jag skall leva vidare. Med mina älskade hundar som är det viktigaste i mitt liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn tack (anonyma kommentarer raderas);
Kom ihåg mig?

Din e-mejl: (publiceras ej)

Har du blogg?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0