Jävla skit
Pappa ringde precis. Berättade att mamma talat med Syd. Han har plockat ihop alla mina saker från Askersund så mamma och pappa skall åka dit någon dag och hämta hem det och samtidigt ta med Syds all skit härifrån. Men fan vilken ångest jag fick. Klarar inte av att höra mina föräldrar tala om Syd. Då känns det som att ångesten skall äta upp mig. Just nu är jag inne i en sån period då jag hatar honom. Hatar honom för att han är för feg för att ens förklara. Hatar honom för hur han sänkt mitt självförtroende. Hatar honom för att han skiter i hundarna. Hatar honom för att han fortfarande är tillsammans med äggskallen. Hatar honom för att han infekterar mina tankar. Hatar honom för att han så uppenbart skiter i mig. Hatar honom för att han förådde mig.
someone call the ambulance there's gonna be an accident
Hej ångest!
Pang, bom så tror jag att alla hatar mig. Ångest. Tog en Xanor. Frida hade med en till mig härom dagen. Testar. Men fy fan vad äckligt. Fast får det mig att må bättre så är det värt det. Allt är värt det. Bort, bort ångest. Låt mig slippa känna suget efter att skära, skära, skära. Skära sönder och hata. Jag måste sluta vara så dum i huvudet. Ingen kommer någonsin tycka om mig om jag fortsätter vara så död. Mentalt.
Ångest
Vet ni vad det är? Nu blir det Sobril. Fanskap.
Snart så
Mamma och pappa kommer hit om en halvtimme, timme. Äntligen! Någonting positivt med den här dagen i alla fall. För jag mår fortfarande dåligt och har återigen drömt om Syd. Varför nu? Är det inte meningen att jag skall ha gått vidare nu? Det var ju så lätt innan och nu går jag bara omkring och mår bajskaka. Allt kan ju iof inte bero på kinesfan och hans pantade bimbo.
Idiotperkeleångestskit
Mira tycker att jag kan ta Sobril för den här jävla ångesten. Men jag klarar det inte. Jag är så rädd för att bli beroende igen. Vill inte. Vill inte! Men jag kan inte sitta och må såhär! AAHH! Just nu väntar jag bara på att telefonen skall ringa och mamma och pappa skall säga att de anlänt till Sverige. Shit, så jag saknar dem! ♥
igen!
ännu en jävla dröm om syd och malin och jag mår knappast bättre nu. skall ta ut hundarna på en promenad och sedan se till att få något att äta. kan inte bara sova hela tiden. jaja. bla bla. ångestkaka. i hate yoooou.
helvetesskitbajskaka
jag mår pissapa. skall nog sova bort större delen av dagen. i alla fall ligga i sängen och sova eller läsa. drömde om syd inatt. att han dumpade mig för malinoch bla bla bla, tack för den typ. somatt jag inte upplevt ångest nog av det i verklighteten, jag måste gfå in skiten i mina drömmarockså. flera månader efteråt. så nu mårjag bajskaka ännu mer pga det.men jag kabn inte hjälpa det. jag saknar honom trotsallt. fan. jag mår så skit idag.
Ångest och död
helt körd. panikmessar frida typ hela tiden. försöker baka kakor ment appade halva skiten på golvet. jag har skurit mig igen och vet att jag aldrigkommer träffa e fin söt tjej/kille som kommer tycka om mig trots att jag är sjuk. helvete. jag hatar att känna mig så jävla ensam. om ändå mamma och pappa vore hemma. så de kunde komma hit och ta hand om mg. jag vill inte vara ensam. jag vill inte. dricker en öl. men har inte tagit nån sobril. skal det ses som bra?
Fanskap
Ångest. Sorbil? Nej. Dumt.
- Men jag vill.
- Nej, det vill du inte alls. Det leder bara till ondo.
- Men nu kommer jag bara skära mig.
- Så gör det då. Sitt inte här och ta upp massa tid.
- Men det är jobbigt. Att behöva torka upp allt blodet sen. Och se till att inte bloda ned allt.
- Men torka inte upp blodet då!
- Jo, jag måste. Så inte hundarna får i sig av min smitta.
- Eh, gå och dö.
- Nej.
- Sluta gnäll då.
- Men jag gnäller inte.
- Jo, det gör du visst. Och ingen orkar ändå bry sig. Skall du fatta det någon gång eller?
- Hm...
- Just det. Gör någonting istället för att bara sitta där och sukta.
- Vadå? Jag kan inte läsa. Jag har ju redan suttit och läst i den där depp-ångest-boken så jag känner för att åka till London och knarka. Det är ju knappast bra.
- Läs något annat då.
- Jag kan inte.
- Måla då! Det funkade ju igår.
- Men jag vill inte. Orkar inte. Ta fram färgerna. Städa upp efteråt.
- Teckna!
- Det går inte. Jag kommer inte komma på någonting nu. Med alla dem här tankarna.
- Skriv.
- Jag försökte nyss... men det funkar inte. Kanske är det datorn. Kanske är det jag.
- Men gå för helvete och skär dig istället då! Jag orkar fan inte med dig!
- Orkar inte. Orkar inte resa mig upp. Skit samma.
Fru Ångesthora
Ångesthoran lever. Har städat och målat och skall nu läsa.
Onda tankar
Att ständigt känna att jag inte hör till, att jag inte passar in, kräver ganska mycket energi. Okej, ständigt kanske inte stämmer, men oftast. Men när jag och Frida flummar runt brukar det kännas bra. Som när vi lekte agenter i lördags. Då kände jag att det faktiskt finns en människa som är på min nivå och som förstår mig. Det är så skönt.
Men nu är jag ensam här hemma, med hundarna. Är inne på helgon och qx och snackar med mr Ollon på msn och jag känner att jag bara inte passar in. Att jag borde ta min ångest, krypa ned under täcket och begrava mig själv. Vad gör jag här? Vad är min mening? Jag borde inte ens försöka få fram det. Istället borde jag fokusera på det vackra och hoppas på det bästa.
Ångestnästet
Mitt hem är just nu ett ångestnäste.
Körd
Jag är smått rädd just nu och känner en ångest. Sobrilar mig igen. Hade dock en trevlig kväll igår. Mötte Frida och Jossan ( ni vet,
+ bruden) borta åt helskotta och vi gick hem till mig och drack vin och körda
Jag har aldrig. Frida var lika klantig som vanligt och spillde ut sitt vinglas som for i golvet med en smäll. Tvingade på henne mina smaljeans och en rosa tröja när Belsebitchen kom.
Frida och jag gick iväg till Coop och köpte öl, en heting spanade in mig enligt Frida, och när vi kom hem igen gick Jossan och jag iväg och köpte pizza. Såklart var ju allt som ligger i närheten stängt så vi fick gå en bit, men det var trevligt att prata med henne även om jag inte minns såå mycket om vad vi talade om.
När vi kom hem igen blev det massa sanning eller konka och jag tvingades strippa inför de andra, till underkläder. Utan alkohol hade jag aldrig gjort det men fan, jag var nog nästan duktig :P
Jag drack alldeles för mycket och resten av kvällen är mest en dimma. Ett tag låg jag i badrummet och orkade inte resa mig upp. Jag ringde massa folk och lekte social och tydligen ringde jag Malin och skrämde henne. Vad jag sa har jag ingen aning om. Pratade massa med Mira igen och det blev en massa snack om förlovning och sådär :P Haha, tredje gången gillt eller?
Nu har Rebecca precis åkt hem. Vi har spenderat dagen med att glo på filmer och filma. Jag känner den där ensamhetsrädslan tränga sig på och det gör mig livrädd. Låt mig klara den här kvällen bra, utan massa ångest och skit! Skall ta och lägga mig i badet med min bästis
Martha Quest.
Ångestdag
Det har varit en ångestdag idag. Har sobrilat mig och skall nu ta ut hundarna en sista gång så jag sedan kan få lägga mig i den förbannade sängen och skära, skära, skära. Planen gör mig alldeles lycklig. Ah...!
ångest
ÅNGEST!!
Piller
Ångest. Overklighetsskänslor. Käkar sobril. Inget hjälper. Snart blir jag drastisk.
Ännu ett bildbevis
Ett nytt bildbevis. Denna gången gäller det inte
min vikt - utan min ångest. Jag tog den här bilden igår kväll innan sobrilen fått sin verkan och jag mest ville kasta mig ut genom fönstret (hah! jag bor på första våningen! ;P). Här har jag alltså ett bevis på att faktiskt går
att se ångesten.
Fucked up
Så blev det såndär panisk panik igen och sobrilen gör mos av min hjärna. Kan inte riktigt tänka. Vill gå och lägga mig och vakna upp till nånting annat än dethär. Ångestögon som söker kärlek. En förbannad gemenskap. Borde jag avskärma mig ännu mer från världen eller skall jag fortsätta försöka? Det är tungt. Och svårt. Jag behöver min trygghet.
.
ångesthora
denhär gamla skitbloggen ger mig ångest.
Med en smäll kommer ångesten
Rebecca åkte precis och genast kommer ångesten. Det får inte bli så igen. Jag vill ju inte ha tillbaka Syd så varför mår jag så jävla dåligt? Visst, han svek mig, och det rejält men mitt liv skall fan inte få stanna upp på grund av en dryg jävla liten kinesfan. Jag måste fortsätta. Jag måste ordna upp mitt liv. Kom igen, Mana!
I can choke and diet on coke
